Även fastän jag inte uppskattade första boken om Timotej har jag ändå lyssnat även på den här andra; Hallonbäcken. Den tredje har jag inte hittat än, blir osäker om det ens publicerats en tredje bok om Timotej eller ej? Däremot uppskattar jag den här andra boken mer än den första. Men även i den här boken uppfattar jag Timotej (#författaren) som en oerhört bortskämd person. Den korta tid hon arbetar behöver knappast nämnas. Huruvida det andra som beskrivs är självupplevt eller ej tål att begrundas då boken till stor del handlar om hur Timotej slits mellan Oden och hans gifta halvbror Gabriel. Om det är en självupplevd förälskelse i partnerns bror är boken utlämnande. Linas berättarspråk är dock betydligt mer givande i den här boken än i den första, eller är det bara jag som vant mig? Som en stunds avkoppling och verklighetsflykt kan boken uppskattas, även om den inte är någon kioskvältare eller för den delen en bok jag varmt rekommenderar.